I little thing I would like to call L O V E

Att vara kär är nog den bästa känslan som finns, speciellt om det är besvarat. Jag älskar att ha den pirrande känslan i magen när jag är nära honom eller att bli lite smått nervös precis innan vi ska träffas. När det har gått 2 år och 7 månader och han fortfarande kan få mig att känna fjärilar i magen eller vilja vara nära honom varje gång jag ser honom bara för att få hålla hans hand eller få känna hans lukt så känns det riktigt bra.
Att ha sin bästa vän i sin pojkvän är nog vad alla flickor önskar.

De här känslorna borde alla få känna.
Nu tror inte jag att den känslan kommer av att bara vara. I början gör den nog det. När allt är nytt och spännande och man är förblindad av kärleken. Han kan inte göra eller säga någonting fel. Men när tiden går så blir det tydligt vad för styrkor och svagheter han har. Det är då som den verkliga kärleken kommer fram. Älskar jag honom trots att jag retar mig på saker som han gör?
Hur mycket är jag villig att stå ut med? Vilka saker kan jag acceptera och vad kan jag verkligen inte acceptera?
Vi har nog alla olika svar på de frågorna. Och det är viktigt att man kommer på sina egna svar. För det går inte att lura sig själv att orka med, det kommer bara sluta med att man förminskar sin egen betydelse i sitt eget liv.
När det är riktig kärlek borde man kunna prata om sakerna som kommer upp. Det borde finnas en respekt att lyssna på vad den andra har att säga och på vad den andra behöver. Sen är det bara att sätta igång att KOMPROMISSA.
Det kan kännas tråkigt och jobbigt att inte få sin vilja igenom hela tiden, men är jag inte som lyckligast när jag har en bra relation till mig själv och till de människor som jag tycker om?
Mitt i allt kompromissande, arbete, skola, hushållsarbete, åtaganden så kan relationen bli lidande. Det kan bli slentrianmässigt. Lite tråkigt. Fjärilarna i magen har gått i ide. Andra människor kan kännas mer spännande, roligare och lite mystiska på ett kul sätt. Det betyder inte att kärleken i relationen är borta.

Det är då det är dags att sätta igång och uppvakta din partner igen. Gör kul saker tillsammans! Klä upp dig för den andra. Gör små påhitt som får dig att minnas varför du älskar din partner och som får din partner att känna sig älskad. Prins Daniel berättade på det kungliga bröllopet om när Kronprinsessan reste runt mycket och hon kom hem en natt då hon bara skulle packa om för att åka bort en lång tid igen. Då satte hon sig och skrev ett brev till honom för varje dag hon skulle vara borta så att han skulle veta att hon tänkte på honom och älskade honom. Det tyckte jag var så otroligt fint gjort.

Thomas S. Monson sa vid ett tillfälle "Choose your love. Love your choice." Det finns ett helt tal om detta.
Detta tror jag starkt på. Jag säger inte att det är såhär enkelt att få en relation att fungera då det faktiskt är två individer i en relation men jag tror heller inte att man behöver göra det för komplicerat. 

I lördags var det HV71 dag. De hade uppträdanden och uppvisningar av olika sorter under dagen. HV71 spelade även en match inför den kommande säsongen. Jag och R bestämde oss för att gå dit och ha en trevlig dag tillsammans, och det hade vi verkligen även om HV inte vann. På kvällen hade vi en helt vanlig filmkväll men känslan av fjärilar i magen och viljan att hålla hans hand varje sekund satt kvar resten av kvällen.